......

Jag börjar sakta men säkert gå vidare..
Börjar sakta men säkert förstå,
att du och jag aldrig kommer att bli vi.
Börjar inse att jag inte kommer fylla det behov du har,
det som jag gjorde allt för allt för att fylla.
Sakta men säkert sjunker det in att jag tävlar mot mig själv,
är det riktiga känslor eller bara en lek?
Jag ville så gärna att jag glömde bort mig själv,
ville så gärna få dig att förstå att jag är rätt för dig..
Men sakta men säkert sjunker det in...


att du äntligen har hittat en annan

RSS 2.0